söndag 20 maj 2012

På krigsstigen

Idag går folk på krigsstigen här hos oss. Mamma har förklarat krig mot alla gamla kläder i sin och pappas garderob samt mot kirskålen ute i rabatterna. Av någon lustig anledning är vi andra också engagerade i detta krig, Jannica dock minst eftersom hon flydde på stafettkarnevalsträning. Vi andra har släpat ut var enda en urgammal, solkig, skiskigt spräcklig kavaj pappa någonsin ägt och dammat av dem på gården. Vi brukar skoja om att vi bara vädrar saker då när vi har lössepidemier (hände senast någon gång på lågstadiet) så nu skojade jag om att grannarna måste tro att pappa har en sjuhelvetes massa löss i sina två hårstrån nu när alla hans kläder hamnade ut. Dessutom har jag släpat fram hela min korg med kramisar och hälsat på de flesta, planerar att sprida ut dem över alla 48 m2 som Lennart och jag har till vårt förfogande i höst. Jag är inte helt säker på att Lennart gillar mina planer :)

Två andra på krigsstigen idag är våra knasiga katter. Förmiddagen började med att Sotis stolt kom springande ståtande med något mycket fjädrigt i munnen. Efter att ha släpat det runt halva nedrevången släppte hon sitt byte bakom en dörr och jag bar ut fågeln. Den blödde lite och jag trodde den var bortom räddning så jag planerade ta livet av den med en hacka. Då upplevde dock fågeln att det började hetta om öronen så den tog ett blixtsanbbt skutt ut i luften och flög iväg. Den historien slutade lyckligt. Det gjorde dock inte den andra idag:

Jag stod och diskade och lyssnade på ett halvt öra på mamma som talade i telefonen när mamma plötsligt skrek "Nej, Jennifer kom hit" i högan sky. Detta rop innebar i klartext att jag skulle fånga Sudde som kom in släpande på en harunge. Jag måste ha fått ordentlig fart under tassarna för jag hade slängt omkring pepparkaksformarna jag höll på att diska märkte jag senare. Iallfall tog jag haren ur gapet på katten och lyfte upp den. Febrilt sprattlande låg den i min famn för att sedan lugna ner sig och se på mej och till slut dö bort. Dumma kattkräk. Jag examinerade iallfall såret och haren en stund tills jag var säker på att den var helt död, sen krossade jag nacken på den för säkerhets skull och begravde den i skogen. Nu hoppas vi att katten inte kommer släpande på flera, detta var inte första gången. Så idag har vi haft lite cirkus här, nu tror jag jag skall dra i fält mot kirskålen i häcken :)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar