Nu är vappenhelgen över och allting har gått tillbaka till det normala. Alla är på jobb, och här sitter jag, borde läsa kemi och vill inte igen en gång. Igår läste jag faktiskt och även idag skall några sidor nog plöjas igenom. Läser för tillfälle oktetten, en bok för lågstadie-högstadie tror jag som förklarar grunden till den mesta kemin. Känner mej sjukt intelligent kan ni ju förstå...
Idag känns det som om det verkligen är vår, solen skiner och det börjar bli lite varmt. Om en stund skall jag bege mej till stallet för en välbehövlig ridstund med Haigu. Det finns oändligt många sköna saker med just ridning. 1) Jag kommer ut i solen och byter ut syret längst in i hjärnan ett varv. 2) Jag får lite välbehövlig motion efter all mat i helgen. 3) Den där stunden, när häst och människa fungerar med ömsesidig respekt ger mej ett inre lugn. Man hinner fundera och filosofera, känna efter riktigt vad man egentligen tycker och tänker om saker och ting. Jag tror att de allra största funderingarna och besluten jag gjort i mitt liv har gjorts från hästryggen faktiskt. När man travar omkring med magmusklerna krampande och svetten rinnande är hjärnan mer rensad och klar än annors, åtminstone i min värld. Eftersom jag sen är en obotlig pratkvarn brukar jag ju dessutom filosofera högt. Så jag är säkert en vacker syn, rödkindad, grimaserande och till på köpet pratande med hästen om allt och ingenting mellan himmel och jord. Hoppas jag roar åtminstone hästen.
Nån gång i mitt liv vill jag ha en häst, på tal om hästar. Vad jag än tar mig av för yrke tror jag att jag behöver den där stunden i stallet när allting är lugnt och tyst förutom jag. När man får sluta tänka på alla saker tillika och bara koncentrera sig på det där ena som behöver funderas på i lugn och ro medan ryktborsten får göra sitt jobb. Jag behöver den där stunden.
Kanske jag skulle klä på mej nu och börja göra mej redo för att köra iväg till stallet?! Ikväll blir det körövning och förberedelser för vårkonserten på fredagen. Få se vad det blir av det... :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar