Capo var precis så lugn och sansad som han brukar vara. Ett varv som han utbredd i korridoren mellan sätena. Från Vasa till Tammerfors hade vi sällskap av en Toller och en Chow-chow, från Tammerfors av en pytteliten Goldisvalp och från Böle av en kissekatt. Capo bar (om än en aning motvilligt) sin fina väska lastad med helgens hundmat och sov som en sten på tågen. Mattes duktiga fina pojke.
Väl framme har vi mest ätit! Och hunnit träffa halva släkten vilket lite var poängen med hela min vistelse här under påsken. Det kändes som att det var superlänge sedan jag verkligen hunnit sätta mej ner och prata med folk. Under jullovet hade vi ändå ganska få dagar med respektive släkter som det inte hände något speciellt på. Och när vi var hemma i februari hade vi andra saker som pockade på uppmärksamhet. Så denna gång har jag tycker jag hunnit med mer, trots att jag inte helt har tid att åka till Åbo för att träffa nära och kära där. Men en annan gång, jag kommer hem i juni igen :D