söndag 3 mars 2019

Jag är överentusiastisk

"Överentusiastisk" är ordet jag brukar använda när jag beskriver mig själv. Detta som substitut för andra ord som ex. "galen".

Jag kan ju inte göra något lagom. Jag måste göra allting lite för mycket. Testa gränserna för vad jag håller för och hur stor press jag klarar. Ett par gånger i mitt liv har jag varit tvungen att säga "jag orkar inte" - och varje gång har inneburit att jag blivit lite klokare och mognare. Men jag fortsätter ändå testa, alla gånger, i allt jag gör.

I fjol började jag min karriär och körde förstås all in. Det tog ungefär 1 månad innan mina kolleger insåg att man måste vara snabb med att ta åt sig uppdrag, annars kommer jag att anmäla mig frivillig till allt som bör göras. Men till jul var jag trött, väldigt trött. Jag minns att jag lagade julgodis med en kompis och hans familj, men hela kvällen var ett töcken, för jag var så trött.

I år höll jag till sportlovet. Jag var ganska okey vid jul, men nu är jag trött, väldigt trött. Sportlovet kunde inte komma lägligare. Nästa år kanske det är påsklovet, och sedan är jag väl nästan i hamn?!

För som vanligt kan jag ju inte göra något lagom. Jag har en schemalagd övertid, jag ansvarar för ett stort projekt och har ett annat större ansvarsområde. Men jag älskar det, jag gör ju det. Och jag fungerar ju som allra bäst då. Men jag är också medveten nu, mer än när jag var yngre, om var min gräns går. Medveten om vilka gränser jag har och vad jag klarar samt vilka små signaler jag ska ta på allvar. Och att jag behöver hitta återhämtningsstrategier. Kommande vecka har jag Sportlov = Sovlov. Jag ska sova, se på netflix och träna med hundarna. Och jobba lite grann förstås ;)

Så här ska jag se ut i veckan, hoppas jag!



P.s. Eftersom jag har så lite att göra har jag satt mig i skolbänken igen, denna gång tillsammans med Capo. När jag vet lite mer om vad jag gett mig in på ska jag berätta mer.