Nu får ni många böcker på samma gång, och denna gång har jag gjort mitt bästa för att utmana många fördomar jag har kring ljudböcker och deras uppläsare. Jag har nämligen läst en fortsättning på en ljudbok jag läst, och upplevde faktiskt att den jag lyssnade till var vackrare, inte bara tack vare storyn utan tack vare den fina uppläsaren. Jag har också lyssnat på fortsättningen till en bok jag nyss läst, vilket fungerade, men inte gav mig helt lika mycket spänning som om jag läst den själv. Dock gjorde även den uppläsaren ett bra jobb med inlevelsefull läsning.
So, here they come
Bok 18 - Det som inte dödar oss - David Lagercrantz
Denna bok har funnits på min to-read lista hur länge som helst, typ sedan den publicerades. Men jag har liksom inte kommit mig för. Nu tog jag tar i saken. Jag blev faktiskt lite besviken. Inte för att Lagercrantz inte skriver bra, eller för att boken inte var spännande. Men för att den inte var i Millenium-stil. De tre första böckerna i Millenium-trilogin var underbara tack vare Stieg Larssons underbara skrivstil och den ondska som sipprade fram mellan raderna. Det var aldrig uttalat, men det fanns alltid närvarande. Lagercrantz skriver enklare, simplare, med mindre finess, och hans berättelse är inte alls lika väl genomtänkt. Boken är spännande, javisst, men inte på Larssons nivå. En spännande deckare, absolut, men för mig är nog inte boken värd all den positiva respons den fått i media.
Bok 19 - Mannen som sökte sin skugga - David Lagercrantz
Bättre, på alla sätt. Mer genomtänkt, med fler twists and turns som inte var förutsägbara. Också sättet att skriva var mognare och djupare. Eller så var det bara jag som vande mig. Denna bok lyssnade jag på, och uppläsaren drog nog sitt strå till stacken för att jag skulle njuta av storyn. Dock känns det nu som att Mikael Blomqvist och Lisbeth Salander mer blivit huvudpersoner i en serie deckare, det finns liksom inget naturligt avslut. Detta kan fortsätta hur länge som helst, så där som typ Wallander-serien. Det tycker jag är en aning synd, för det var inte det de var från början. Men det är väl bara jag som är konservativ som vanligt.
Bok 20 - Konsten att höra hjärtslag - Jan-Philipp Sendker
Jag fick en bok i gåva av mina elever på vår våravslutning. Det visade sig att boken var en fristående fortsättning på en annan roman. Så jag beslöt att lyssna på den första delen innan jag tog mig an boken. Romanen klassas som kärleksroman, och det är den verkligen. En rörande, fin och gripande berättelse av en enormt skicklig författare. Historien utspelar sig i Burma, och författaren skildrar på ett gripande sätt alla känslor från den minsta lilla barnakänsla till den gränslösaste av kärlekar. En läsvärd bok, om konsten att höra hjärtslag och om konsten att älska över en hel livstid.
Bok 21 - Hjärtats innersta röst - Jan-Philipp Sendker
Den fristående fortsättningen till föregående bok. Även denna utspelar sig i Nepal med samma huvudperson som i del ett men denna gång handlar det om jakten på en försvunnen barndom och ett försvunnet barn. Om val som är oåterkalleliga, om känslor och trauman som alltid finns kvar. Denna läste jag, efter att ha lyssnat på del ett. Jag var kanske sämre på att ta till mig alla nyanser i boken än uppläsaren till del ett, för denna grep mig inte på samma sätt. Trots att historien var minst lika gripande, om inte mer. Så det är väl här jag får ge mig och ödmjukt erkänna att ljudböcker har sin charm. Ni som hört mig döma ljudböcker det senaste decenniet inser hur stort detta är! Även detta en läsvärd bok, författaren är oerhört skicklig, en av de bättre jag läst på senaste tid tror jag.
Och nu till nästa utmaning för mig. Jag har svårt att blanda språk inom samma serie. Har jag en gång börjat på ett språk måste jag hålla mig till den. Vilket är orsaken till att jag för tillfälle har tre serier på hälft, som väntar på sina uppföljare. En på engelska som verkligen väntar på publicering av nästa del, samt en på svenska och en på finska som redan fått sina uppföljare (den på finska är faktiskt slutförd) men som inte fått uppföljarna översatta ännu. Jag kan byta språk i en serie endast om jag läser om de böcker som redan finns på ett nytt språk och sedan fortsätter med de nya på, säg, engelska. Så gjorde jag exempelvis när Harry Potter 7 publicerades, för jag kunde inte tänka mig att vänta ett år (!!!!) på att få den svenska översättningen. Detta gör jag nu igen, med en av mina mest älskade ungdomsserier. Tre böcker publicerades på svenska när jag gick på högstadiet. Jag köpte alla, de står här i min bokhylla, jag läste dem och jag grät. Jag tog dem till mig som en serie och jag var ganska så nöjd. Först för typ ett år sedan insåg jag att det finns tre böcker till, SOM ALDRIG ÖVERSATTES! Får man göra så? Jag fick ju typ hjärtattack. Så, nu har jag tagit tag i detta:
Bok 22 - City of Masks - Mary Hoffman
Detta är en av mina, genom tiderna, mest älskade böcker. Den är underbar på så många sätt, och jag gråter alltid i slutet. Även idag, trots att jag läste ut den för femte eller sjätte gången. Jag vet inte om detta räknas i min utmaning, eftersom jag redan läst boken, men det är väl en läst bok i varje fall? City of Masks (Maskernas stad) är första delen i serien om Stravaganza. Denna bok utspelar sig i Talia, en parallelldimension till vår tids Italien, och huvudpersonerna är så kallade Stravaganti som kan resa mellan vår moderna tids värld och 1600-talets Talia. Första boken utspelar sig i motsvarigheten till Venedig och följer dödsjuke Lucien som gör sina första resor till Talia. Det är en historia om makt, svek, kärlek, trohet och mod och jag älskar den. Jag rekommenderar alltid Stravaganza om någon söker efter historier för sina barn eller tonåringar, för detta är en värld man bara inte får missa.
