Oh vad jag egentligen har saknat att läsa. Detta nyårslöfte var det bästa jag gjort på väldigt länge. I barndomen och tonåren slukade jag ju böcker, men gymnasiet fick mig att tappa läslusten och det tog många år innan jag återhämtade mig. Nu läser jag igen, och jag har tillbringat många timmar denna semester med en bok i handen. Dessutom gör det mycket gott för mitt telefonberoende att ha en bra bok att dyka ner i . Med en bok i handen så kollar jag mobilen mycket mer sällan än förut, och också det är riktigt skönt emellanåt.
Det har gått i rasande takt under mina tre riktigt lediga semesterveckor. Här kommer en hel drös:
Bok 23 - City of Stars - Mary Hoffman
Bok 24 - City of Flowers - Mary Hoffman
Bok 25 - City of Secrets - Mary Hoffman
Bok 26 - City of Ships - Mary Hoffman
Jag har alltså slukat serien jag presenterade sist. Jag läser för tillfället den sista boken som finns publicerad. Författarinnan har sagt att det kanske kan komma fler böcker i serien ännu, att berättelsen har rum för ännu fler berättelser, men just nu är det slut efter denna. Jag tänkte inte berätta så mycket mer om dessa, bara säga LÄS! De är spännande även om man snart är 25 år gammal. De var spännande när jag var 10 och första gången snubblade över böckerna. Efterlyser ni högläsningsböcker åt er barn, your search is over! Serien har varit en av mina mer älskade genom åren, och de (för mig) nya böckerna är minst lika bra. Så läs, kära vänner, läs!
Bok 27 - Ett mörker mitt ibland oss - Mari Jungstedt
Alla somrar läser jag deckare, svenska deckare. Antagligen för att sommaren i Norden är så ljus att jag vågar gå utomhus ensam också efter en spännande deckare. Jag är nämligen den största fegisen ni någonsin träffat. Jag skulle tycka att det vore ett väldigt viktigt och givande yrke att vara polis, men jag skulle ju aldrig våga. Mari Jungstedt har jag följt länge, jag har läst nästan allt hon skrivit, inklusive nya serier och inte bara den "klassiska" om Anders Knutas. Denna deckare var bra, lite annorlunda än hennes tidigare, och med en gripande historia. Jag gillar den svenska deckargenren med en ganska lång och djup biberättelse som handlar om personerna bredvid mordgåtan. I Jungstedts fall inte bara om kommissarien själv utan också om en journalist som finns till hands. Jag gillar också att man verkligen får en upplösning och en förklaring, jag har svårt för de moderna deckarna som slutar mitt i och lämnar förklaringen åt min fantasi. Nope, nej! Jag vill ha den långa förklaringen, motiv, handlingsplan, ja, rubbet. Och Jungstedt är lämpligt skrämmande för mig, en ganska mjuk och lagom spännande deckare med temat främlingsfientlighet och extremism. Absolut läsvärd.
Bok 28 - Det andra ansiktet - Mari Jungstedt
Döm om min förvåning när jag läser förra boken och inser att jag har ett hål i min biberättelse. Jag hade alltså missat en bok, fy på mig. Denna bok handlade om svartsjuka, vad den kan göra med en människa, och om otrohet och köttsliga lustar. Den var skickligt skriven, med den där lilla detaljen mitt i berättelsen som gav mig en ledtråd min magkänsla sa att var viktig. En sån där ledtråd som gör att man känner på sig vem mördaren är fast man inte helt förstår sammanhanget ännu. Läsvärd den också. Nu är jag up-to-date med Mari Jungstedts böcker. Den sorgliga sanningen är dock att jag sällan minns vem som är mördare, så jag kan läsa om deckare. Jag minns biberättelsen, känner igen handlingen och att jag läst det tidigare, men kan inte för mitt liv minnas upplösningen. Lennart påstår att det är för att jag läser för snabbt och slarvigt, jag tror det mest är för att det inte är det som är det viktiga för mig. För mig är det spänningen i läsupplevelsen som är viktig, inte vem som sist och slutligen mördade vem.
Jag fortsätter min deckarsommar med Anna Jansson, är mitt uppe i en nu. Och så läser jag sista delen av Stravaganza. Jag har 8 böcker kvar i min utmaning, och 4,5 månad. Jag tror nog att det ska gå klart, trots att skolan kör igång nästan vecka.
