Ni vet dagar då allting verkar gå rakt åt helvetet.
Dagar som inget är riktigt fel men inget är riktigt rätt heller.
Dagar då ingen sak är tillräckligt stor för att kunna förklara ens irritation när ett någon frågar men allting ändå irriterar en.
Dagar då allting redan från morgonen börjar gå fel.
Dagar då inget man gör verkligen fungerar.
Dagar då de mest simpla saker motarbetar en.
Dagar då ingen verkar förstå.
Dagar då småsaker som att man glömmer något och måste gå ett extra varv i trappan känns som världens undergång.
Dagar då man inte verkar hitta något.
Dagar då allting verkar motarbeta en.
Och sedan, just när man tror att dagen inte kan bli värre, slår man tårna i ett stolsben och det gör så där löjligt ont så att tårarna bara strömmar till slut. Sådana dagar har jag ibland.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar