Jisses, igår hade vi den första föreläsningen i kursen Algebra A. Professorn är en urgullig liten gubbe som ser exakt ut som den gamla gubben ur Pixars "Up", bara lite mer tänjd på längden. Denna professor kommer att orsaka många glada skratt i klassrummet, han är nämligen inte riktigt klok :D
Scenario under lektionen (förlåt FÖRELÄSNINGEN heter det ju nuförtiden):
Professorn kommer inknallande.
Han är mitt i en mening, som om han skulle ha börjat lektionen ute i korridoren på jakt efter det rätta rummet.
Han ser ut som om han när som helst skulle falla ner och dö (citat av Lennart).
Han ser också ut som om han varit 65 de senaste 30 åren.
Han är alltså helt underbart urgullig.
Professorn spänner sina bruna pepparkornsögon i oss matematiker på första raden och börjar dela ut exakt samma papper som på introveckan förra veckan, åt exakt samma personer.
Han skall berätta om algebra.
Han berättar om fysikens modeller
Om modellera
Om neptunus icke-elliptiska bana
Om Pluto som inte är en planet
Om argumentation
Om Kalle & Hobbe
Professorn har ett sjukt långt pekfinger.
Detta långa, knotiga, smala pekfinger hackar han i tavlan med 20 sekunders mellanrum.
Detta pekfinger tror jag att kommer att gå av någon dag.
Professorn tar med jämna mellanrum tag i pennor, gem, gummin eller någon annan lös pryl.
Han ordnar dem i perfekt raka rader.
Som behöver rättas till med jämna mellanrum.
Vi höll på att kvävas av skratt alltså. Men försökte i alla fall att skratta enbart då han föreläste med näsan in i tavlan. Vilket är för det mesta. Detta blir bra!
OBS! Jag måste bara fylla i en rad här efter lite kommentarer. Detta är enbart menat som en positiv bild av vår professor. Han är den absolut bästa hittills och han gör att det känns bra att stiga upp på morgonen och gå på föreläsningar. Det är dessa förebilder som kommer att spöka i oss sedan när vi är aktiva i yrkeslivet, jag lovar att mitt pekfinger också kommer att hackas i tavlan med jämna mellanrum!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar