Vecka 1

Vecka 1 i Umeå har tagit slut, eller ja, arbetsveckan. 

Allting känns ännu väldigt stort att vara här, väldigt overkligt. När vi kom in på universitetsområdet på måndagen möttes vi av Norrlands universitetssjukhus. Det kändes enormt! Vi vet att vi redan efter jul skall in på sjukhuset för att "svansa" som de kallar det här (följa med en läkare i arbetet). Och det känns så enormt. Allting känns hiskeligt overkligt. När kom jag hit? Hur kom jag hit? När bestämde vi att vi skulle flytta till Sverige?

Men trots förvirringen har första veckan varit helt amazing. Umeå är en superfin stad, vi bor i ett mysigt område med perfekta skogsstigar för mej och Capo att vandra på. Skolvägen är lite längre än jag är van med, men med en rak, fin cykelväg går det ganska så smidigt. I går hann vi upptäcka Umeälven innan jag åkte iväg på middag med min nollegrupp (här är vi nollor och inte gulisar). Allting är så kul här, alla är så himla trevliga. Det är faktiskt helt annan stämning här än i Åbo, alla är så välkomnande och inkluderande. Det känns bra, stort, men bra!