Alan Rickman, alias Severus Snape, har lämnat jordelivet.
Jag är ingen skådespelarfanatiker, jag kan inget om skådespelare från någon annan filmserie än Harry Potter. Men de personerna är så mycket mer än skådespelare för mej. De är bilden med stort B av karaktärer som betyder så mycket för mej. Av min barndom. Av saker jag har kära.
Världen över hedrar fans Rickman med höjda trollstavar.
För professorn
För den älskande silverhinden
För beskyddaren
För skurken
För hjälten
För mej är detta så mycket större än när någon annan skådespelare går bort. Jag sitter hemma med tårarna rinnande och skriver.
Han är Snape. Severus Snape. Han är den mest omtvistade karaktären, en man jag var övertygad om att var ond. Som överraskade mej och så många andra. Som innerst inne var genomgod. Som gestaltades på det perfektaste sättet av en stor man.
En man som aldrig kommer att få uppleva det han så många gånger är citerad för:
Och som representerar så mycket för mej. När jag packade upp boklådan i nya lägenheten var jag tvungen att panikringa syster för att kontrollera var min Harry Potter och Fenixorden är, för den var försvunnen. För även jag är fast, så ohjälpligt fast.
För jag hoppas att jag får uttala hans berömda ord någon gång. Efter alla dessa år är det fortfarandet det största.
Always!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar