Det har gått några dagar här i Vasa nu och jag har börjat bilda mej en uppfattning.
Didaktikerna är duktiga och kunniga, introduktioner till allt möjligt är kanske inte så intressanta men de är duktiga, speciellt den nya universitetsläraren i fysikens didaktik var jättebra. Pedagogiken är kanske inte så himla inspirerande men...
Det som faktiskt lite irriterat mej dessa dagar är att alla verkar tro att detta är höjdpunkten på vår utbildning. Visst vill vi bli lärare, och visst vill vi lära oss att vara bra lärare, men detta är kanske nu inte det som vi mest sett fram emot med våra utbildningar. Jag har alltså inget emot att vara här, absolut inte. MEN, jag brinner ju nog kanske mer för mitt ämne än för pedagogiken som ämne. Men jag vill bli en bra lärare och jag jobbar starkt på att faktiskt ha ett öppet sinne och ta till mej allting bra som lärarna här har att komma med.
För jag tror att de har saker att komma med, jag tror att de vill hjälpa oss. Och jag vill ta till mej det. Men jag blir så irriterad på en överdrivet glättig attityd. Att denna vår skulle vara det absolut bästa som någonsin hänt mej, att det att vi har långa dagar och intensivt schema skulle vara en positiv sak, att vi skall vara glada och tacksamma över att vi "har en intensiv period framför oss".
Men hittills är det ganska bra, och det bästa är att vi har en helt underbar ämnesgrupp! Vi är 8 stycken och jag har aldrig tidigare upplevt en så fin gruppkänsla efter bara ett par dagar. Jag tror vi kommer att ha jättekul denna vår!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar