Om att stänga en dörr

Det här är ett inlägg jag länge suttit och formulerat i huvudet, och som jag länge velat skriva.

Jag är i det absoluta slutskedet av min graduprocess. En process som varit lång, långsam (med mina mått mätt), frustrerande, tröttsam och krånglig. Kommunikationen har kanske inte alltid varit på topp och när jag trott att ett kapitel varit avslutat har det ändå sedan inte varit det och det har funnits ytterligare saker att rätta och peta i. Senast jag hade ett möte med handledaren pratade vi om framtiden, om ungefär hur "bra" avhandling jag bör skriva för att ha förutsättningar för en fortsatt akademisk karriär inom matematik. Den diskussionen fick mej att tänka till lite.

Jag har ju alltid varit ambitiös, och alltid velat göra mitt bästa, velat kämpa ända till slutet. Att ge upp, och inse mina begränsningar är extremt svårt. Jag har alltid varit extremt bra på att aldrig stänga en dörr till min framtid, utan bara fortsätta och skaffa mej behörighet i allt möjligt och omöjligt. Det är ju orsaken till min dubbelkompetens från första början, att jag inte ville ge upp kompetensen som matematiker trots att det var lärare jag ville bli. Men nu då, när en akademisk karriär dinglar framför näsan som en köttbit, vad tänker jag då?

Jo, att jag ju absolut inte vill forska inom matematik, att jag inte är byggd för den karriären. Att jag inte vill, inte alls vill! Men ändå stör det, den där känslan av att jag "skulle ha kunnat". Efter många funderingar och diskussioner med mitt bättre vetande kom jag ändå till att det kanske äntligen skulle vara dags för mej att stänga en dörr till min framtid. Att erkänna att jag inte klarar det och att jag framför allt inte vill. Att jag inte gillar eller njuter av en forskningsprocess och att det helt enkelt inte är där jag hör hemma. Så det blir ingen doktor i matematik av mej, inte nu, inte sen. Jag tänker stänga den dörren och jag tänker vara nöjd med det.

För första gången erkänner jag mina begränsningar, att det finns något jag inte klarar av. Jag tar ett beslut som begränsar mina framtidsmöjligheter. Och jag tänker vara nöjd över det beslutet!