Definitionen på en bra dag

Jag har undrat hur man definierar en bra dag. Och jag känner att min egen definition ändrat genom åren. Men jag har ändå vissa kriterier som jag utopiskt önskar mig av en bra dag.

Jag önskar mig sovmorgon, jag är ingen morgonmänniska. 

Jag önskar mig god mat, helst sådan jag får vara med och laga, gärna tillsammans med någon annan.

Jag önskar mig sällskap (av någon annan än min man, trots att han är trevlig han också).

Jag önskar djupa samtal och många skratt.

Jag önskar tid att göra allt det där som hör till hushållet och ta en promenad utan att ha stressen över allt som är ogjort flåsande i nacken.

Typ så. 

Men ett par år var en bra dag en dag jag klarade av att hålla näsan ovanför ytan, jobba och ta hundarna ut på promenader. Listan på vad jag önskade var inte annorlunda, men listan på de rena kraven var reducerad. 

Och nu har jag lite sållat i min lista på krav igen. Klart jag önskar allt det där andra, men pandemin lägger ju viss sordin på möjligheterna. Men en bra dag är nu en dag då både jag och dottern är ätna och påklädda innan kl 10. Får vi dessutom till en promenad på dagen och en hushållssyssla så är det ett rent himmelrike. 

Jag vill nog aldrig tumma på min önskelista, men jag tror det är sunt att med jämna mellanrum omvärdera vad man klarar av. För man blir bara ledsen av att gå och längta efter att få det man inte just då klarar av. Så definitionen kanske måste ändra lite efter hand. Önskelistan må finnas där i bakhuvudet, men kraven är annorlunda. 

Så idag är det en bra dag, vi är påklädda, ätna och har kokat en soppa. Vi har dessutom gått en promenad. Nu ska jag ännu tömma en diskmaskin innan damen vaknar från sin lur. Så ser vi vad morgondagen sedan för med sig.