I dag var Capo och jag till hundparken här i närheten. För allra första gången. Det blev en riktigt lång promenad för oss från den nya lägenheten till hundparken.
I parken fanns det en dalmatin, en schäfer och någonting enormt som jag inte vet vad det var. Capo var jätteivrig på att få komma in i parken. Sedan blev han nog lite nervös när tre stora hundar kom springande. Han försökte springa undan och gömma sig när de alla kom för att snusa. Men ganska snabbt lät han dem sniffa på honom och började leka. Han vågade dock inte springa riktigt lika långt bort från mej som de andra. Han jagade dalmatinen men kom av sig mitt i parken och återvände till mej för en klapp innan han sprang iväg igen.
Jag var faktiskt lite nervös innan, fast jag försökte att inte vara det för att inte påverka Capo. Han har varit ganska stöddig av sig när han mött hundar tidigare, och det kan ju gå illa om de andra hundarna inte gillar att få en liten valp i ansiktet. Men det gick bra den här gången, och Capo betedde sig bra. Det var ganska svårt att hålla sig i skinnet bara, att inte klappa honom och skydda honom när de andra kom på och ville snusa. Men jag höll mej i skinnet och kände mej ganska stolt när han sedan sprang omkring och lekte.
Efter en liten stund vandrade vi tillbaka, och nu sover liten i en lerig hög på golvet. Kanske jag vågar mej på hundpark igen inom en relativt snar framtid.
"Något enormt", jag hejar på en grand danois, en sån ska jag äga ännu en dag! :)
SvaraRaderaNä mer fluffigt! En grand danois skall jag också ha en dag, dom e så fina! Men Lennart anser att de har för lite päls. Så jag har nu föreslagit att vi skall ha en grand danois samtidigt som vi har något fluffigt, som typ en New founland. Så att vi i medeltal har tillräckligt mycket päls på alla hundar :D
SvaraRaderaVet inte vart min tidigare kommentar försvann men vi tar det på nytt: du ska hälsa Lennart att med en så majestätisk hund som grandisen sä behöver man inte fluff! :D Jag behöver en paus från allt hår i överflöd (återfinns i mat, kläder, skolböcker och allt där emellan) efter Charley så nästa blir definitivt en blå, svart, mantel eller harlequin danskis! Sjukt svårt att bestämma sig mellan färgerna enligt mig men det lutar mera mot svart eller blå, de känns som de mest "regelbundna" färgerna som ALLTID är lika vackra. Skäms inte heller när jag säger att jag redan vet mellan vilka två uppfödare valet står mellan - sedan när det väl är aktuellt om kanske 2-6 år, haha! Vilka färger av jätten är du mest intresserad av? :)
SvaraRadera