Våren får mig alltid att...

Våren får mig alla år att känna ett helt spektrum av känslor. Ibland är känslorna inte helt kompatibla med varandra, vilket gör att jag går omkring som en stingslig tonåring med alla känslor på ytan. Idag gråter jag till både ett avsnitt The Big Bang Theory och en av de nya sångerna från Beauty and the Beast.

1) Jag är glad, uppåt, sprittande och lycklig. Tillägg att hunden har FUNGERAT de senaste veckorna och varje promenad är en fröjd, till skillnad från tidigare i vintras då varje promenad var helt katastrofal

2) Jag är stressad och omotiverad och vet inte vad jag vill göra med livet. Varje vaken minut går åt till att fundera vad jag vill göra till hösten. Jag älskar att planera och veta vad som händer, och det är lite svårt att planera hösten om jag inte vet vad jag vill till hösten...

3) Jag är känslosam och liksom full med känslor. Så där så att det spiller över åt alla håll. Det här händer varje vår, det är som att känslolivet ledat i ide under vintern och nu kryper fram. Mer ansträngande för min man än för mig :D

4) Jag vill plötsligt jogga. Detta händer också varje år och jag HATAR att jogga. I går klarade Capo och jag av första joggingrundan, och det flöt på så bra så. Så är det också alla år, den första turen går superbra, den andra är rena tortyren. I fjol var jag så ilsk på allting så jag höll ut ett 20-tal joggingrundor eftersom motionen var mitt sätt att få elden i magen att pysa ut på något konstruktivt istället för pysa ilskna puffar på undervisande personal.

Min drake har väl vårkänslor, snart lugnar den ner sig, det brukar ske i mitten på maj ungefär när tunneln till sommarlovet börjar vara tillräckligt kort. Snart så!