Mammalärdomar del 1

 Jag tänkte samla på mig sådant jag lärt mig/upptäckt under min extremt begränsade tid som mamma. Efter 11 veckor har jag upptäckt följande:

1. Din hörsel blir selektiv. Jag vaknar när dottern viftar med ett lillfinger, men kan uppenbarligen sova igenom att en av hundarna kräks och att mannen är upp 4 gånger och släpper ut sagda hund.

2. Mannens hörsel (som normalt är skrämmande skarp) har också den blivit selektiv, men åt andra hållet. Han sover glatt igenom våra nattliga matstunder, och väl är väl det.

3. Det gör ont när mjölken stiger. Inte så där i början, men varje gång systemet förbereder sig på matning. Typ om hon gnyr, gnäller eller om jag råkar tänka på henne.

4. Man har inte upplevt törst förrän man ammat. När hon tar tag är det som efter 7 svåra år i öknen. Kroppen är kruttorr och fullkomligen skriker efter vätska, även om jag druckit för 15 sekunder sedan. 

5. Mjölkstockning är vidrigt. Även en liten en kan göra riktigt löjligt ont. Och om man normalt kan lämna ett ömt ställe ifred för att läka är boten här det motsatta. Mer amning, mer pumpning och gråtframkallande massage stavas botemedlet. Riktigt härligt!

6. För att undvika punkt 5 behövs det kläder! Eftersom vintern i år är osedvanligt underbar här i söder, och vi har 2 pälsbeklädda som älskar snön och kylan så måste man ju ut. Och då behövs lager på lager (på lager på lager på lager). Tur att man bott i Norrland så att det finns kläder. Så där för en smärre polarexpedition. Resultatet är varma bröst, men relativt genomsvettig rygg.

7. Det är en alldeles speciell form av kärlek man känner till sitt lilla barn (jaja, klart jag måste nämna det). Och varje gång jag tag upp en ilsken liten dam som slappnar av i min famn tänker jag på hur otroligt hemskt det är att det finns små, oskyldiga bebisar som inte är älskade och omhändertagna. Och tigermamman i mig vill samla dem alla och bara hålla om dem i en jättestor bamsekram.