Humöret

Jag är ganska krävande i mitt humör. Inte humörsvängig så som många andra. Men ganska hyperaktiv med jämna mellanrum. Och högljudd och pratig. Med mina egna idéer som jag inte släpper så där bara. Jag gillar att slå pannan blodig i väggen innan jag erkänner att mitt sätt inte fungerar. Men som tur har jag människor i mitt liv som förstår sig på mej, i passliga doser. Det är bara älskade L som hamnar stå ut alla dagar, oberoende om han fått sin kvot fylld eller ej. Men man har ju så roligt som man gör sig, och jag trivs väldigt bra med mitt liv.

Och så känner jag att jag skulle vilja säga några ord till dem som lyfter ögonbrynen: