Det har cirkulerat en länk på facebook de senaste veckorna. En länk på bilder av Disneys prinsessor med realistiska midjemått. Inga getingmidjor längre, utan mer verklighetstrogna midjor och bröst. Fortfarande är prinsessorna smala, men mer realistiska.
Kring denna länk ses även kommentarer kring att Disney nog borde rita sina figurer mer verklighetstrogna, att dessa bilder påverkar små flickor att vilja ha ljust så där orealistiskt smala midjor. Jag började fundera på vad jag såg i Disneys prinsessor när jag var liten, vad jag fäste uppmärksamheten vid.
Om jag ville leka att jag var Pocahontas. Vad funderade jag på då? Jo, jag ville ha långt svart hår och indiankläder, en sådan där gul fransig klänning som hon har. Om jag ville vara Belle ville jag ha långt lockigt brunt hår och en fin klänning, en stor balklänning. Om jag ville vara Askungen ville jag ha långt blont hår och en ljusblå klänning med glasskor till.
Ser ni mönstret? Jag fokuserade alltid på håret, färgen och längden, och klänningarna. Jag tittade aldrig på huruvida dom var smala eller ej, och jag kan inte minnas att jag någonsin tyckt att jag var för tjock för att passa in på bilden av en prinsessa i Disneys sagor.
Sedan funderade jag vidare, funderade vad för vaneföreställningar jag kanske skulle ha kunna få från Disney. Det enda jag kunde komma på var prinsarna. Hur man tänkte sig att drömprinsen skulle se ut. De var långa och stiliga män med vågigt stiligt hår. Och så hade de alla en kul sidekick, en häst, en hund eller helt enkelt bara ett vasst svärd.
Så om jag tagit med mej någonting från Disneyfilmer är det alltså en längtan efter en drömprins, inte efter en smal midja. Och det är säkert fler med mej som tänker så här. Så om man tagit med sig något från Disneyfilmerna så är det en orealistisk bild av män, inte av midjor.
Kanske vi borde diskutera detta i stället, eller skita i hur Disney ritar sina kvinnor och njuta av högklassiga historier och ljuvliga teckningar i stället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar