Barndomskärlek

Ända sedan vår maraton förra veckoslutet har jag haft 7 nära vänner som tittat på mej från min       bokhylla.

7 mycket slitna vänner, som varit med på alla möjliga äventyr.

På äventyr runt hela västra nyland, runtom i landet, en av dessa vänner var till och med med mej till Island.

4 av mina vänner har tappat delar och blivit tejpade otaliga gånger för att hålla ihop.

Mina vänner är lästa så många många många gånger, dom var en så stor del av min vardag. Jag hade lite glömt bort hur mycket jag älskade dem. Men efter maratonen förra vecka började jag läsa igen. Jag har läst de två första nu, och fortsätter i snabb takt med tredje. Och inser att fast böckerna är lite kortare nu än när jag var liten (det är definitivt så), så är de fortarande så jä*la bra!

Så underbart ljuvligt bra!

Det är ingen som kan gissa sig till min barndomskärlek va?