Det blir en helg med den Jernska släkten för oss. En av Lennarts kusiner skall gifta sig och vi har fått den stora glädjen att bli inbjudna till vigsel och fest. Festen blir min första som fru Jern, så det känns faktiskt lite speciellt måste jag säga. Den Jernska släkten har från första början välkomnat mej med öppna armar, och jag är så rörd över hur väl emottagen jag varit från första stund. Jag har fått knyta nya vänskapsband och träffa helt underbara fina människor. Jag är så lyckligt lottad som får ha dem i mitt liv.
Den Jernska släktens är stor, mycket större än min pyttelilla släkt. Inför första släktfesten jag deltog i (en studentdimission) memorerade jag frenetiskt namn på kusiner, fastrar, farbröder och deras respektive. Jag tror faktiskt jag överlevde den festen med hedern i behåll. Förutom då jag började en diskussion med en kvinna, utan att förstå något över huvud taget av de första meningarna då jag inte ställt in örat på alla Österbottniska dialekter.
Under åren har jag fått lära känna L:s släktingar, och blivit så väldigt väl emottagen. Jag har vidgat mina vyer, vuxit, mognat och lärt mej massor om mig själv och om livet tack vare dem. L:s släkt fungerar på ett annat sätt än min, och det har gjort mej gott att få ta del av ett annat sätt, att bara slappna av och njuta. Att lära mej bli en öppnare, spontanare och mjukare själ, att släppa en aning på mitt kontrollbehov och bara flyta med. Jag är så tacksam över den här chansen!
 |
| Ön som jag fått bli en del av, en del av paradiset (om det inte skulle vara så himla mycket mygg =D ) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar